onsdag 23 februari 2011

Some people wait for a miracle to start living...


Känner mig så pigg idag! Levande! Anledningen är träning. För äntligen har jag efter ett-par-tre år eller nått, kommit igång. Tänkte först skriva att av förklariga anledningar har jag inte tränat, men kom på mig själv med att det är en lögn. Snarare är det så att jag av oförklariga anledningar inte har kommit igång med min träning. Finns inga ursäkter. Jag har i ett par år ljugit för mig själv och hela tiden hänvisat på tidsbrist. Skyllt på att det är svårt att få tiden att räcka till, nu när man befinner sig här mitt i småbarnsåren...

Men nu är det slut med det. Signade mig redan för ett par veckor sedan på ett privat gym. Ett litet, mysigt och stilrent gym, där allt går i vitt och en rofylld avslappningsmusik spelar tyst i bakgrunden, samtidigt som jag står där på löpbandet och tittar på de flammande lågorna i den öppna spisen (ingen riktig) framför mig. Sen avslutar jag träningspasset med att sätta mig ner i loungen, njuter av lite massage, från en av de många massagefåtöljerna.  Lyx på hög nivå, för mig som mamma!

Jag valde medvetet bort de stora öppna gymmen, med hög musik dunkades ur högtalarna och miljoner speglar överallt. Ska jag träna, så vill jag göra det på mitt sätt, utan att behöva granska varje liten valk, ur varje liten vinkel, varje gång jag råkar titta upp eller ner eller åt höger eller åt vänster. Man har ågren ändå som heter duga, över den numera riktigt sladdriga kroppen, behöver ju inte späda på den ytterligare;-)

Det här gymmet kostar några pengar mer i månaden. Men inte så mycket. Pengar som jag dessutom ser som välinvesterade, de går hand i hand med den  livsstilsförändring, som vi har påbörjat det här året :-)



Some people wait for a miracle to start living their lives happily. Others, use that time and create the miracle themselves.

Dags att fortsätta jobba. Senare i eftermiddag kommer ett recept på LCHF-snacks, som jag igår kväll exprimenterade mig fram till i köket, till min mans stora glädje. Äntligen har vi hittat något som inte blir så där sunkigt, blaskigt och sladdrigt. Utan nu har vi en låda i skafferiet fylld av krispiga snacks i många olika smaker. Och det bästa av allt, är att de innehåller knappast några kolhydrater alls. Kan det blir bättre?! ;-)