Livsstilsförändring

Det här är ett ganska så små trist inlägg om bakgrunden till varför vi har valt att börja med LCHF. Men då vet Ni, så slipper Ni fundera över just det;-)

Eftersom det är ett längre inlägg, kan Ni bara läsa första delen på frontsidan. För att läsa hela inlägget, tryck på den blå länken/texten "läs mer", längst ner i inlägget.

Varje år sätter jag & min man upp nya mål inför det kommande året. Brukar ske på eller omkring Nyårsafton. I år har vi som mål att ta hand om oss fysiskt. Ta hand om våra kroppar helt enkelt, för att kunna leva ett längre, aktivare och friskare liv. För vår egen skull. Men främst för våra barns skull.

Hela hösten har jag läst. Läst, läst och läst. Om många olika metoder. Ganska så snart insåg jag att det hela inte handlar om en kort period, utan att vi faktiskt pratar om en livsstilsförändring. Något som ska hålla, år efter år.

Ingen av oss har en önskan om att förvandla det hela till ett tragiskt försök till en form av diet, som vi efter 2,5 vecka bryter pga bristande motivation/ork. Utan vi ville ha något beständigt. Något som man faktiskt kan leva med. Här och nu. Något som hela familjen kan äta. Mat som fungerar att bjuda på. Att leva med. Som kan bli en del av oss helt enkelt. Och valet föll på LCHF.

Både jag och min man satte oss in i LCHF på djupet. Fick oanade kunskaper, om en kost som vi trodde vi kände till (men så fel vi hade!).

Den tredje januari gick startskottet! Fullt ut! Och sedan dess är det LCHF som gäller hemma. För alla. Även för barnen (vi kompletterar med kolhydrater i form av bulgur/matvete till deras middagar) och våra gäster. Och det är kolossalt enkelt! Löjligt enkelt! Om man gör det rätt från början.

Första veckan var lite bökig, när all mat skulle planeras, lunchlådor göras och inga färdiga middagslådor fanns i frysen. Allt var ju nytt. För oss alla. Andra veckan började det flyta på. Tredje veckan gick som rinnande vatten och nu när fjärde veckan är påbörjad, frågar vi oss båda; Varför började vi inte med det här tidigare?! Vi  får äta god mat samtidigt som vi redan nu har börjat må bättre!

De här skillnaderna har jag redan nu märkt av:

Jag har i många år haft problem av en uppspänd, svälld mage. Så fort jag åt något med kolhydrater, var det gasmaskvarning hemma. Först fick jag rejäla kramper (jag har i alla år trott att jag har en laktosmage!) och sen pruttade jag. Eller pruta är ett för fint ord, jag släppte luft så till den grad att fönsterrutorna skallrade. Jag skojar inte. Stora H brukade kalla dem för Mamma’s missiler! ;-)

Jag har inte sedan jag började äta LCHF-kost släppt luft, ja eller lite fint pruttat. Inte en enda gång. Inte heller har jag haft ont i magen, trots att jag äter mer grädde/mjölkprodukter nu, än jag någonsin har gjort.

Sockersug! Jag har always, always, always haft ett enormt godissug/bullsug/sockersug. Och jag menar verkligen ett enormt. De 3-4 första dagarna var tuffa. Jisses som jag fick kämpa emot. Men sen försvann det bara. I ett nafs. Nu finns här inget sug alls. Jag kan stå i ångorna till nybakade bullar och inte ens vara sugen, inte ens vilja smaka! Förstå vilken hälsovinst!

Små ätandet är borta. Fullständigt. Jag äter frukost, lunch, mellanmål, middag och that´s it. Är inte hungrig ens mellan måltiderna.


Mitt humör! Jag har varit upp & ner i mitt humör, likt en bergodalbana. Ganska så givet, med tanke på att humöret har följt min sockerkurva. Numera är det stabilt. Alldeles för stabilt?

Och bonusen! Jag tappar i vikt. Hittills har jag tappar mer än vad de äckliga pulversopporna (Cambridge, Xtravaganza, Nutrilett) någonsin har lyckats med, under samma tidsperiod (inte bara jag, utan även min man, han har gått ner 10 kg på 3 veckor!).

Så LCHF kommer bloggen handla om i stora drag det kommande året. Hur vi som en småbarnsfamilj lyckas anpassa hela vårt liv, till vår nya livsstil. För att vi alla ska må bra på lång sikt. För anpassningar är just vad det handlar om. Massor av anpassningar. Vi måste hitta alla de där nya vägarna, för att åter inte hamna i de tråkiga, kolhydratfyllda vägarna, som gör att vi mår dåligt. Som gör att våra kroppar mår dåligt.

Och allt går, eller hur?! Så länge vilja att vilja förändras finns :-)

För Er som inte är så insatta i LCHF, så kommer ett eget inlägg med en enkel guide till vad LCHF är, så att även Ni hänger med. Men inte nu. För precis nu ska jag äta en grillad kyckling med en krämig currysås! Dinnertime!

Vi ses senare idag eller en annan dag!